Sjukfusket vs skattefusket/del 1

Kolumn i VK 31 oktober 2011

Retar du dig på arbetskamraten som ständigt vabbar? Eller grannen som klipper gräs trots att han är sjukskriven? Tror du att sjukfusket är utbrett och kostar skjortan för samhället?

Då ska du läsa det här.

För fusket med sjukskrivningarna är ekonomiskt sett en loska i havet jämfört med det utbredda skattefusket. Det visar Försäkringskassans och Skatteverkets egna beräkningar.

Vi tar det från början.
Jakten på fuskande sjukskrivna inleddes för snart tio år sedan efter att kostnaderna skenat. Mellan 1998 och 2003 steg sjukskrivningskostnaderna från 75 till hela 132 miljarder kronor, vilket var högre än någonsin tidigare.

Det fick arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv att göra en opinionsundersökning som fick stort genomslag i debatten. Mätningen visade att var fjärde arbetstagare tyckte det var okej att sjukskriva sig om man mådde dåligt av problem i familjen och var tionde för att man otrivdes på jobbet.

Svenskt Näringsliv drog slutsatsen att många missbrukade systemet och krävde politiska åtgärder. Vad man inte tryckte på var att bara 5 procent av de tillfrågade verkligen stannat hemma någon gång det senaste året utan att ha varit för sjuk för att jobba. Eller att 60 procent, alltså sex av tio, tvärtom gått till jobbet även när man borde ha stannat hemma på grund av sjukdom.

Politikerna hakade på och vi fick en hårt uppstramad sjukförsäkring som visserligen lett till lägre kostnader för sjukskrivningarna, men också fått svåra konsekvenser för sjuka som antingen tvingats till arbete de inte klarat, eller hamnat i ekonomisk nöd.
Vi har alla läst om cancersjuka som måste jobba, eller personer som inte klarat kraven och blivit utförsäkrade.

Trots detta har jakten på sjukfuskarna gett ett oväntat magert bidrag till statskassan.

Tidningen Dagens Arbete har tillsammans med Dagens Arena granskat utfallet av det påstådda sjukfusket och funnit att det närmast blivit ett fiasko.

Trots massiva insatser har Försäkringskassan bara lyckats påvisa fusk i en bråkdel av fallen.

År 2009 utredde Försäkringskassan mer än 23 700 fall av misstänkt fusk. Vid drygt 4000 av fallen hade för mycket pengar betalats ut, men då oftast oavsiktligt. Av de 1 419 polisanmälda fallen ledde bara 320 till en fällande dom, alltså där fusket kunde bevisas.

Det motsvarade 193 miljoner kronor i stället för den av regeringen beräknade årliga miljarden. Det är 1,3 procent av det man från början misstänkte och bara 0,04 procent av den totala summan utbetalningar inom socialföräkringssystemet.

Om man dessutom jämför detta med Skatteverkets beräkningar av hur mycket pengar som undanhålls stat, kommun och landsting, blir jakten på de sjukskrivna än mer märklig.

Det ska jag återkomma till i nästa kolumn.

Kommentarer är inaktiverade