Många träd men lite skog

Kolumn i VK 9 januari 2012

Vi har aldrig haft så mycket skog som nu, brukar skogsbruket säga. Det är bara delvis sant.

Sant är att virkesförrådet, alltså mängden ved som växer i våra skogar, är rekordstor. Volymen har ökat med hela 80 procent de senaste 100 åren och växer år för år.
I dag räknar tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen med ett virkesförråd på ofantliga 2 900 miljoner m3sk, trots att avverkningstakten är högre än tidigare. 2010 höggs nästan 90 miljoner m3sk ner varav runt 73 miljoner m3 gick vidare till förädling.
Det här betyder förstås att Sveriges skogar är extremt värdefulla. Strikt ekonomiskt är skogsnäringen en av våra allra viktigaste. Exportintäkterna 2010 låg på 128 miljarder kronor, vilket utgjorde hela 11 procent av Sveriges totala exportvärde.
Som boende i ett skogslän känner jag naturligtvis en viss stolthet över att en av Västerbottens basnäringar är så viktig, också för landets intäkter och välstånd. Det borde vara självklart att detta också återspeglades i skattekraft och ekonomiska möjligheter för kommuner och boende i de bygder där ”det gröna guldet” växer och hämtas.
Men skog är inte bara träd, långt därifrån. Det har också lagstiftarna slagit fast. Och det är där skogsbrukets devis haltar.
Vi har nämligen aldrig haft så lite naturskog som nu. Minst tre fjärdedelar av den produktiva skogsmarken i Sverige har varit kalavverkad. Ursprungliga blandskogar och ekosystem har slagits ut av produktionsskogar med i huvudsak gran eller tall.
Artrikedomen i dessa monokulturer är en bråkdel jämfört med den i de naturligt uppvuxna skogarna.
Och inte nog med det. Med dagens avverkningstakt räcker inte tillväxten, hur rekordhög den än är. Så skyddsvärda och svårföryngrade skogar fortsätter att skövlas, dessutom utan risk för sanktioner eller straff för den som hugger.
Tvärtom medger Skogsstyrelsen avverkningstillstånd också där. 2010 gavs 1 434 tillstånd i svårföryngrad och skyddsvärd skog, varav 256 i fjällnära områden.
Och tittar man på det som sedan huggs ner skrämmer statistiken än mer; 2011 underkändes mer än var tredje avverkning, 37 procent, utifrån skogsvårdslagens krav på miljöhänsyn. Ett klart lagbrott i tiotusentals fall – varje år.
Men inte en enda markägare har dömts, vare sig i fjol eller något år tidigare sedan den nya lagen infördes för snart 20 år sedan, och där miljömålen och produktionsmålen jämställs.
Detta är självklart helt otillfredsställande. Om politikerna menar allvar med att natur- och andra värden är jämställda virkesproduktionen, måste också brott mot detta få konsekvenser. Annars kan man lika gärna skriva om skogsvårdslagen.
Och då får vi också fortsättningsvis många träd, men väldigt lite skog.

3 svar till “Många träd men lite skog

  1. Ännu en bra krönika idag. Uppskattar att veckorna får börja med din text även detta år.