Upp till kamp för #viktigjournalistik

Debattartikel om journalistikens värde

Förra året försvann 400 journalisttjänster från de svenska tidningsredaktionerna. Den dramatiska strukturomvandling som sedan flera år skakar dagspressen med till synes svårstoppade upplageras och allt lägre intäkter, kan mycket väl leda till en ny våg av tidningsdöd.

Det är illa nog. Mångfald är alltid bättre än enfald.

Men inte bara det. Med allt mer slimmade redaktioner där färre journalister ska göra mer – inte minst på de digitala plattformar där publiken numera finns – riskerar också den seriösa och mer krävande journalistiken att urholkas.

Det är ett hot inte bara mot en bransch och en yrkeskår, utan också mot det öppna demokratiska samhälle vi i århundraden lärt oss uppskatta. Utan fria och oberoende medier med resurser att granska maktens institutioner och företrädare ökar risken för toppstyrning, korruption och missbruk av offentliga medel.

Men drunknar vi inte snarare i information, kanske någon invänder?

Absolut, men till allra största delen är detta närmast obegränsade flöde budskap från någon med eget intresse. På bara något årtionde har antalet informatörer och kommunikatörer inom såväl näringslivet som offentliga institutioner och myndigheter, fullkomligt exploderat. I USA räknar man i dag med fyra PR-konsulter på varje journalist, på åttiotalet var förhållandet ett till ett.

I Sverige har utvecklingen gått åt samma håll, om än lite långsammare. Beräkningar visar att det härhemma finns ungefär dubbelt så många PR-konsulter och kommunikatörer som journalister.

Det borde vara tvärtom. För i en tid där informationsbruset övergått till tsunaminivå, är just den kritiskt granskande journalisten ovärderlig. När ren reklam och marknadsföring blandas med bloggares och krönikörers personliga åsikter som också ibland har dolda uppdragsgivare, är behovet av oberoende journalistik som störst.

Detta förutsätter en fortsatt vilja från publiken att betala för oberoende medier, och en vilja från medieföretagen att stå emot de kommersiella krafternas lockrop. Menar vi på allvar att en fri och oberoende, granskande journalistik är viktig, måste man också vara beredd att slåss för det.

Det förutsätter också att samhället även i fortsättningen är berett att satsa på välutbildade journalister som också framöver kan bidra till det öppna samhälle vi en gång byggt upp.
Den överetablering av journalistutbildningar som vi sett de senaste decennierna, är givetvis inte bra. Ett kraftigt sänkt söktryck de senaste åren till många av dessa utbildningar, leder sannolikt också till en utrensning, framför allt av de mindre seriösa journalistlinjerna.

Men de som sedan många år etablerat sig som seriösa kvalitetsutbildningar – som också leder till jobb – behöver fortsatt stöd.

I USA talar de som undersökt förhållandet mellan journalister och kommunikatörer om en fullständig nedmontering av journalistiken, samtidigt som PR-industrin får ut sina budskap i sällan skådad omfattning.

Vill du ha det så också här i Sverige?

Vi vill med detta upprop få igång en diskussion om den seriösa och oberoende journalistikens värde, och vad vi riskerar när få längre vill betala för denna.

Vår kampanj ska finnas överallt där intresserade/sympatisörer kan finnas. Leta efter #viktigjournalistik

Lärare och elever vid lärare vid journalistlinjen på Strömbäcks folkhögskola
Bertholof Brännström, föreståndare
Henrik Klingberg, lärare
Karin Bernspång, lärare
Ida Nordung
Johanna Frostensson
Henrik Karmehag
Jessica Björklund
Ronja Ikatti
Ludvig Brännlund
Kalle Vannmoun
Klara Törner
Elin Stormare
Mikael Olsson
Oskar Sandström
Julia Sandqvist
Eva Emadén
Jakob Wesslund
Evelina Bergquist

Kommentarer är inaktiverade