Ingen septemberfest utan dig

Krönika i VK 1 september 2014

Du är bjuden, det vet jag. Men jag vet inte om du tänkt gå. Det kan jag i och för sig förstå – det är inte alltid så himla kul på de där septemberfesterna. Inte på förfesterna heller, förresten. Snarare tvärtom. Samma tjafs, samma högljudda anklagelser och samma påhopp.

Och efteråt har hälften tung baksmälla och svår huvudvärk.

Jag kan förstå om du tröttnat och inte ser någon större mening i att delta. Men eftersom jag gärna vill det, och tillställningen faktiskt också styr ditt liv, tänkte jag utnyttja det här utrymmet åt lite tjat.

Gå och rösta den 14 september! Och jag menar det verkligen.

För mig är valdagen just den högtidsdag för demokratin du kanske hört samhällsläraren hävda. Din åsikt är efterfrågad, och jag tycker du bör svara.

Men det spelar ingen roll, kanske du säger? Din röst är en droppe i havet.

Visst, så är det ju. Oftast. En enda röst gör sällan skillnad i ett val till riksdagen eller ens din egen lilla kommun. Fast å andra sidan, ingen vet hur hård striden blir. Varje enskild röst räknas och är lika mycket värd, och valet skulle faktiskt kunna avgöras av just din.

Dessutom – hur många gånger har du inte röstat i andra sammanhang. På din kandidat till Jerringpriset? Eller i Melodifestivalen? Hur har du då tänkt när det gäller din enda röst bland alla andra?

Tänk likadant nu! När det gäller livet.

Fast det är ändå ingen skillnad på partierna, kanske du säger? Det blir sammalika oavsett vem som regerar.

Jag kan delvis hålla med dig. Tendensen de senaste årtiondena har definitivt varit större trängsel i mitten. De ideologiska skillnaderna är inte lika tydliga nu som förr. De flesta partier slåss om samma medelklassväljare och formar budskapen för att attrahera dem.

Men läser man partiernas program lite mer noggrant blir olikheterna också tydliga. Det rör allt från valfrihet och vinster i välfärden, sjukpeng och a-kassa till statens finanser, energi och försvar.

Den som orkar läsa några rader om vad varje parti har för vision och vill genomföra, får god hjälp på vägen att välja det som stämmer bäst med ens egen uppfattning.

Det tycker jag att man kan kräva av dig som medborgare.

Demokrati kan inte byggas på annat än massivt deltagande. Om folket, medborgarna, inte längre bryr sig om att rösta, kan vi då överhuvudtaget tala om folkstyre?

Om mer än hälften av väljarna i inlandskommunerna struntar i valet till EU-parlamentet, kan de då överhuvudtaget gnälla på EU? Inte, enligt mig.

Låter jag hård? Kanske det, men för mig är demokratin en gåva att värna. Den ska tas på största allvar.

Den som låter bli att rösta, överlåter helt enkelt åt andra att bestämma. Vill du verkligen det?

Slutligen vill jag också ge en känga till våra politiker. Jag har träffat ganska många genom åren – också denna valrörelse – och har stor respekt för deras engagemang och vilja att bygga samhället.

Men debatterna är ofta helt bedrövliga. Pajkastning, anklagelser, lek med statistik. Sällan klargörande, sällan informativt. I det perspektivet är det lättare att förstå om du inte vill gå på fest med mig nu i september.

Men strunta i politikerna – gå och rösta ändå.

För du vill väl själv bestämma hur den värld du lever i ska se ut.